Det första som slog mig när jag steg av bussen var den salta doften från Svarta havet och ljudet av vågorna i en mjuk vårbris. Jag var med i en större grupp, och det kändes avslappnat från början. Tillgången till stranden med solstolar och parasoller redan uppställda var ett stort plus, så vi släppte bara våra väskor och gick raka vägen i vattnet. Mitt favoritögonblick var att sitta med en kaffe to go och en simit och titta på hur lokalbor lekte med sina barn nära strandkanten. Vår guide delade små berättelser om den gamla fiskarstaden, inte som en föreläsning, mer som att småprata med en vän. Den enda nackdelen var att vi fick vänta lite på att poolen skulle tömmas när en stor grupp kom samtidigt, men det var ingen stor sak. För en enkel dag bort från Istanbuls brus var detta precis vad jag behövde.